Jag började dejta den här killen Max för ungefär 5månader sen. Han är världens mysigaste kille, vill alltid mitt bästa och det är som att vi känt varandra hela livet. Vi bor inte officielt ihop men han spenderar dom flesta nätterna och ledig tid i min lägenhet med mig och min vovve.
Han är en riktig djurmänniska precis som mig och han vet att jag värdesätter min hund mer än något annat vilket han är väldigt förstående med.
Han påpekade redan för en månad sen att det är alla hjärtansdag snart och att jag kan förvänta mig en magisk kväll!
Max vet att jag inte gillar typiska cheesy saker som alla typiska par gör så det skulle bli spännande att komma hem efter jobbet. Jag måste erkänna att jag är väldigt nervös.

Jag kände lukten av plättar när jag närmade mig dörren och jag tog ett par djupa andetag. Jag älskar verkligen plättar så jag log bara stort när jag tröck ner handtaget.

I hallen möttes jag av en väldigt glad Max som sträckte fram en ros och ett hjärta. Ett hjärta som droppade blod. Det hade redan bildats en pöl av röd tjock vätska på golvet och bakom Max fanns en ännu större pöl med blod som kom från bröstkorgen på min hund. Jag stirrade förskräckt på Max som ler glatt och säger;

"Do you wanna be my valentine?"

Tänkte dela med mig av en liten händelse och eftersom det var ett tag sen jag uppdaterade här passar detta bra.

Ni som inte känner mig eller vet hur jag ser ut kanske inte föreställer sig en tjej på 20år med piercingar i större delar av ansiktet. Eller så är det exakt så ni tänkt att jag ser ut men iallafall. Jag får dagligen kommentarer och frågor angående dom. "Är det inte jobbigt att äta med dom?". Är det absolut vanligaste frågan. Ibland händer det att dom enbart frågar "Varför?". Varav mitt svar blir lika enkelt, "Varför inte?". Men sen händer det att någon tycker anse sig vara rolig och drar till med något som "Man hade kunnat koppla dig och dra runt med dig!"

Första gången skrattade jag lite åt det, personen försökte vara rolig och jag ville spara hen från den pinsamma tystnaden. Jag fann det inte roligt, men jag är inte heller den personen som gillar pinsamma stunder.

Sen en dag träffade jag en man som handlade på mitt jobb. Han log lite sådär snett mot mig och verkade vara snäll och oskyldig. Jag såg att han sneglade lite mot mina piercingar och tatueringar och av att dömma av hans min var jag redo för ytterligare ett "koppel" skämt. Han log stort och berättade att han älskar piercingar och tatueringar att det är "otroligt ballt".
Jag blev fett väldigt förvånad och log stort.

Han presenterade sig som Jerry och blev en stamkund och vi pratade länge under hans besök. Så en dag föreslog han att vi skulle träffas utanför mitt jobb vilket jag gick med på.

Vi bestämde träff på ett fik mitt i stan men han kom aldrig dit. Nojig över tid som jag är var jag på plats redan 10minuter innan bestämd tid. Så han kanske var sen? Jag väntade i 30 minuter. Försökte sms honom.

"Är här :) -13:30".

Inget svar.

"Fint folk kommer sent huh? ;) - 13:40"

Inget svar.

"Sover? Hör av dig. -14:00".

Inget svar.

Det gick två dagar utan att jag hörde från Jerry. Jag stod på jobbet när jag såg tidningsmannen komma lufsande med tidningarna så jag gick ut och mötte honom.

Det kändes som att jag skulle svimma. På den lokala tidningens framsida var en stor bild på Jerry med rubriken "Man i 25års åldern gripen för brutalt mord och våldtäckt på 5unga kvinnor." Jag skyndade mig att slänga upp rätt sida i tidningen och fortsatte läsa "Tom 25år gripen för två dagar sedan för morden på dom 5 försvunna kvinnorna."

Jag mådde illa. Det var därför han aldrig kom. Så "Jerry" lets not meet again.